Inga fler friskolor i Solna?

DebattFolkpartietPolitikSkola och förskolaSolna

För första gången på mycket länge, kanske sedan friskolereformen sjösattes i mitten på 1990-talet, har inga friskolor ansökt om tillstånd att få starta i Solna. Solna har ett flertal friskolor, men eftersom kommunen expanderar, ligger bra till kommunikationsmässigt och har ett bra klimat för företagande har det alltid funnits ett stort intresse för att etablera sig i kommunen. I hela landet har tillstånden minskat med 60 procent sedan 2011 då skolinspektionen började ställa hårdare krav för att få starta.
I Solna finns 17 grundskolor varav hälften är friskolor. Därutöver finns sju gymnasieskolor där Solna Gymnasium är den enda kommunalt drivna. De flesta friskolor i Solna är små och har en särskild inriktning för barn med t ex dyslexi (Ängkärrskolan) eller asperger (Ingridskolan), men det finns även några större skolor som ingår i en koncern såsom t ex Alfaskolan och Vittra Frösunda. Idag går ungefär hälften av Solnas barn och elever på förskolor och skolor som inte drivs av Solna stad. I Solna Gymnasium är endast 15 procent av eleverna bosatta i Solna som har många elever från Järvafältet.

 

Kommunerna har inget inflytande över friskolorna. Ansökan om tillstånd för att starta en friskola sker hos skolinspektionen som granskar ansökan för att sedan tillstyrka den eller avslå den. Ett tillstånd gäller i två år och måste förnyas om skolan inte har kommit igång under denna tidsperiod. När skolan väl etablerat sig och fått rätt att till skolpeng utövar skolinspektionen tillsyn och inspektion.

Som en del av ansökningsprocessen tillfrågas kommunen hur de ser på etableringen av friskolor och ska då ge en konsekvensbeskrivning med de ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå om den fristående skolan startas. Allianspartierna i Solna har alltid varit generösa i sina remissyttranden och varit positiva till friskoleetableringar, medan de rödgröna i stort sett alltid har sagt nej eller haft starka invändningar när yttrandena behandlats i kommunen. Eftersom de rödgröna har den inställningen är det lätt och förstå att kommuner med rödgrönt styre oftare säger nej till friskolor än kommuner med Alliansstyre. En rödgrön regering har ambitionen att införa ett veto för kommunerna vilket ytterligare kommer att försvåra etableringen av nya friskolor.

Att det är med bra med många friskolor i kommunen visar en studie gjord av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) där de funnit ett samband mellan andelen friskolor i en kommun och elevernas resultat i alla skolor. Friskolor skapar konkurrens, vilket också tvingar kommunala skolor att förtydliga sitt uppdrag och förbättra sig.

Den kritik om vinster i välfärden som framför allt Vänsterpartiet driver har ingen relevans i Solna. Det finns t ex inga överuttag av vinster utan istället har kommunen och friskolorna etablerat en god relation där målet ständigt är att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever i Solna.

Lika viktigt är det med fristående förskolor. I Solna har antalet förskoleplatser byggts ut med 2 000 sedan valet 2006. Hälften av dessa platser drivs i enskild regi och kommunen hade aldrig klarat den utbyggnaden på egen hand. Utan de kvinnliga företagare som har hjälpt till med utbyggnaden skulle köerna till förskolorna ha fortsatt att växa med flera hundra så som de gjorde under de rödgröna 94-98.

Har vi sett de sista etableringarna av fristående skolor i Solna? Vi får hoppas att inte så är fallet. Utan dessa skulle det inte finnas valfrihet och resultaten i skolan vara sämre. Solna behöver nya friskolor

Lars Granath Vice ordf, Barn- och utbildningsnämnden (FP) i Solna.

Lars Granath
Vice ordf, Barn- och utbildningsnämnden (FP) i Solna.